Avsikten med uppsatsen är att utvärdera och analysera implementeringen av en ny teknologi, vilken befinner sig i en nätverksdriven marknad. Studien ämnar se till de överväganden företag står inför vid implementering av Anototeknologi, förändringar som implementeringen medför samt de för- och nackdelar som uppleves. För att nå syftet med denna undersökning används kvalitativa intervjuer uppdelade i två fall med två slutkunder till företaget Anoto. Teorierna som används och ställs mot empirin är disruptiv, plattforms teori, nätverkseffekter, switching cost & TCO. Uppsatsens empiriska material består av kvalitativ data erhållen från intervjuer med två Anotopartner: Penboosts Solutions AB och Catrel AB, två slutkunder: Würth Svenska AB och Hemtjänsten i Sundbyberg, tre användare av Anotopennan: två Würthsäljare och en hemtjänstarbetare, samt sekundärdata erhållen från de undersökta företagens hemsidor och annat informationsmaterial.

Near Field Communication (NFC) är en trådlös kommunikationsteknik för korta avstånd, vanligast med cirka 10 cm vilket medför en säkrare förbindelse. NFC är en relativt ung teknologi som är billig att implementera samt användarvänlig. NFC är lämpad främst för mobiltelefoner där en bred implementering av applikationer är möjlig. Tekniken medför snabbare och enklare utbyte av information genom att ställa enheter sida vid sida. I dagsläget används tekniken mest i Asien.

I dagens samhälle har det framkommit att tekniken som utvecklas sällan eller aldrig har anpassats efter närståendevårdares behov och situation. För att kunna förändra närståendevårdarnas förutsättningar för användandet av teknologi och webbaserade tjänster är det viktigt att deras syn på teknologi och webbaserade tjänster kommer fram. Syftet med studien är att beskriva hur närståendevårdare ser på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Lämplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide användes som datainsamlingsinstrument.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Ny teknologi har skapat nya möjligheter inom utvecklingen av teknologi för äldre. Kunskap behövs om de äldres behov och vilka situationer i vardagen som skulle kunna underlättas av teknik för att minska de äldres beroende av andra människor. I utvecklingen av ett interaktivt teknologiskt hjälpmedel en så kallad virtual companion har en etnografisk studie gjorts för att kartlägga vardagen på ett äldreboende och interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessa har strukturerats upp i interaktionsmönster för att bli ett underlag till funktioner som skall implementeras i hjälpmedlet..

Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en Implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Syftet med studien är att söka förståelse för hur svenska små och medelstora företag arbetar med CSR implementering på en utvecklingsmarknad och vilka problem och möjligheter de möter i arbetet med detta.   .

I detta examensarbete studeras teknologihanteringsfrågor inom en FoU- avdelning på ett högteknologiskt företag. Frågor kring hur teknologi bevaras och utvecklas inom två teknikområden på företaget Saab Bofors Dynamics AB undersöks. Teorier från ämnesområdena Management of Technology och Knowledge Management används för att belysa detta. Empirin i examensarbetet är insamlad via en intervjubaserad fallstudie med respondenter från teknikområde Mekanik och Elektronik. Genom intervjuerna identifieras faktorer som bevarar och utvecklar teknologi.

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut..

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om Implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.

Utvecklingen och användningen av ERP-system har blivit allt vanligare och trots att ett sådant system kan bidra med effektivitet kan implementeringen av ett sådant system innebära en omfattande organisatorisk förändring. Vid en förändring i form av införande av ny teknologi inverkar befintliga rutiner och institutioner på huruvida stabilitet kan upprätthållas. Stabilitet kan upprätthållas då nya regler går i linje med rådande rutiner eller vid närvaro av en lös koppling mellan dessa. Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie undersöka om och isåfall hur stabilitet och förändring kan samverka vid implementering av ett ERP-system. Studien visar att detta är möjligt, dels tack vare att de anställda får vara delaktiga, att de inser förändringens huvudsakliga syfte samt att de nya reglerna går i linje med rådande rutiner och institutioner.

Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en Implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

Uppsatsen ämnar studera personalrelaterade problem vid en CRM-implementering. Huvudsyftet kan delas upp i fyra delsyften som behandlar vilka implementerings-problemen är, när de uppstår, hur de undviks och hur de bearbetas..

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.